LĂ€r dig om alla varianter av datavirus
Malware Ă€r ett begrepp som kombinerar orden malicious och software och kan översĂ€ttas till illvillig programvara pĂ„ svenska. SĂ„ pĂ„ frĂ„gan âvad Ă€r malwareâ kan man sĂ€ga att det Ă€r en programvara som Ă€r designad för att vara elak och har dĂ„liga intentioner vad gĂ€ller din personliga information, dator och operativsystem.
Malware Àr en kod, utvecklad av hackare, som har som syfte att orsaka skada och att ta kontroll över ett nÀtverk. Hackare anvÀnder malware för att komma över betalningsinformation, patientjournaler, lösenord och annat.
Det hackare gör Àr att försöka komma Ät datorer. Ofta genom en lÀnk som skickas i ett mail till utvalda personer. Om personen som tar emot mailet klickar pÄ lÀnken pÄbörjas hela processen, vilket ocksÄ Àr vad hackarna hoppas pÄ. Men, mail Àr inte det enda sÀttet för hackare att implementera malware, en trojansk hÀst eller spionprogram i en dator. Vissa hackare anvÀnder sig av SMS, appar eller implementerar virus i program som anvÀndaren senare vÀljer att installera pÄ sin dator.
Vad Àr malware och vad gör det?
Olika typer av malware gör olika saker. Malware kan ta sig uttryck som:
- Virus
- Datamaskar
- Spionprogram
- Trojansk hÀst
- Utpressning
HĂ€r nedanför kan du lĂ€sa vad alla de hĂ€r olika punkterna innebĂ€r, sĂ„ att du förhoppningsvis fĂ„r ett tydligare svar pĂ„ frĂ„gan âVad Ă€r malware?â.
Vad Àr ett datavirus?
Om man nĂ„gon gĂ„ng har frĂ„gat sig sjĂ€lv; âvad Ă€r malware?â sĂ„ Ă€r det ofta virus som Ă€r det första som dyker upp i huvudet. De tvĂ„ begreppen Ă€r inte helt synonyma med varandra Ă€ven fast det finns likheter. Ett datavirus Ă€r nĂ„got som kopierar sig sjĂ€lv varje gĂ„ng det lyckas komma Ă„t filer i din dators system.
Att det kallas för just virus har att göra med att dess process i datorer pÄminner om hur virus reagerar i den mÀnskliga kroppen. PÄ samma sÀtt som ett förkylningsvirus pÄverkar kroppen nÀr du blir sjuk hÀnder samma procedur med ett datavirus. Vi för vidare virus nÀr vi Àr smittsamma, och det gör ocksÄ datavirus. Ett datavirus sprider sig vidare frÄn dator till dator.
Eftersom virus Àr enkla att kÀnna igen anvÀnder sig de flesta hackare inte av virus för att komma Ät datorer, framförallt inte eftersom det finns mÄnga dataprogram som skulle kÀnna igen ett sÄdant virus direkt. Kom dÀrför ihÄg att ett datavirus och malware inte alltid Àr samma sak.
Vad Àr datamask?
Datamask, Àven kÀnt som internetmask, har fÄtt sitt namn utgÄende frÄn pÄ vilket sÀtt de infekterar datorn. Det hÀr Àr ett skadligt program som vanligtvis replikerar sig sjÀlv frÄn en dator till en annan. De slingrar sig kort och gott genom olika maskiner för att sprida ut den skadliga programvaran.
Datamaskar Àr dÀremot inte samma sak som virus. Ett virus riktar in sig pÄ enstaka datorer medan en datamask vill komma Ät flera datorer. Ett datavirus behöver ocksÄ en specifik fil att börja arbeta utifrÄn, men sÄ Àr inte fallet för en datamask.
Vad Àr spionprogram?
Spionprogram Àr designade för att de ska kunna samla in information frÄn din dator, som sedan kommer anvÀndas i ett syfte som inte Àr fördelaktigt för dig. Det finns i huvudsak fyra olika tillvÀgagÄngssÀtt som en hackare anvÀnder för att installera ett spionprogram pÄ din dator.
De olika tillvÀgagÄngssÀtten Àr:
- genom en trojansk hÀst;
- genom interaktioner med vuxet innehÄll och nedladdning av program frÄn tredje part;
- genom att utnyttja och anvÀnda sig av cookies;
- genom systemmonitorering.
SÄ fort du har identifierat nÄgot dylikt ska du genast ta bort spionprogram frÄn datorn. Det finns olika sÀtt att göra det hÀr pÄ. Du behöver framförallt ett program som kan ta bort spionprogram, och om du inte har det kan du behöva lÀmna in datorn pÄ service.
Vad Àr en trojansk hÀst?
De gamla grekerna anvÀnda en trojansk hÀst för att komma in i Troja. De allra flesta har Ätminstone viss kunskap om den historien, och att det senare under kvÀllen stormade ut tusentals soldater ur trÀhÀsten som började attackera Troja.
NÀr en hackare anvÀnder en trojansk hÀst arbetar de för att bli mÀstare pÄ maskering. Ingen ska kunna veta vad som komma skall. Virus i form av en trojansk hÀst Àr dÀrför effektiva för hackare eftersom de innehÄller program som har skadligt innehÄll, Àven fast de ser ut som vanliga och sÀkra program. NÀr du har laddat ner ett av de hÀr programmen som du vid första anblick sÀkert tyckte kÀndes helt legitima kommer du istÀllet fÄ möta en trojansk hÀst som attackerar din dator.
Vad innebÀr utpressning?
Om du Àr utsatt för utpressning som malware kan det visa sig genom att du inte kan starta din dator som vanligt. NÀr du försöker starta din dator kan du istÀllet mötas av att skÀrmen Àr lÄst pÄ nÄgot vis, med ett tillhörande utpressningshot om att du mÄste göra nÄgot specifikt för att fÄ tillgÄng till din dator igen.
Utpressning Àr en form av malware som gör att du inte kommer Ät din dator eller mobila enhet genom att programvaran krypterar datan tills du har betalat den önskade summan. Det hÀr Àr en farlig form av malware och den sprider sig hela tiden i de hÀr tiderna av modern kommunikation, pÄ olika sÀtt och till olika enheter.
Utpressningsvirus kan du drabbas av bland annat genom mail, inriktad phishing och vattenhÄlsattacker. Det sistnÀmnda betyder att en hackare observerar vilken hemsida en viss organisation eller företag anvÀnder och dÀrefter implementerar ett virus eller malware.Du kan skydda dig sjÀlv genom att undvika att klicka pÄ mail som verkar suspekta, ta bort spionprogram och genom att undvika att besöka hemsidor som verkar tveksamma. SÀkerstÀll ocksÄ att du har sÀkerhetskopierat din dator och dina filer, anvÀnd ett bra anti-virus program och betala aldrig lösensumman Àven fast din dator inte gÄr att komma Ät innan du gör det.
Malware-attack
Nu vet du lite mer om vad malware Àr och ocksÄ lite mer de olika typerna av malware. DÀrför Àr det dags att diskutera de olika metoderna som hackarna anvÀnder sig av för att utföra en attack.
- Nyckelloggar
Nyckelloggar pÄminner pÄ sÀtt och vis om ett scenario dÀr nÄgon skulle stÄ över din axel och ta reda pÄ din pin kod nÀr du betalar i kassan eller gör ett kontantuttag. Om du av misstag har klickat pÄ en lÀnk i ett phishing mail kan du Àven i misstag ha laddat ner ett program som lÀser alla dina lösenord. Det hÀr programmet kommer Ät och sparar alla lösenord du anvÀnder pÄ din dator.
- Phishing
Phishing Àr en fras vi har nÀmnt ett par gÄnger, och det Àr för att det har en viktig roll vad gÀller malware. NÀr du fÄr ett mail med en bilaga eller en lÀnk handlar det om phishing. Phishing kan ocksÄ handla om att du besöker en hemsida dÀr du av misstag klickar pÄ nÄgonting som fÄr tveksam programvara att installeras pÄ din dator i bakgrunden utan att du Àr medveten om det.
- Malvertising
Att anvÀnda det som kallas för malvertising har blivit Àn mer populÀrt bland hackare. Malvertising Àr ett begrepp som utgÄr frÄn advertising, det vill sÀga marknadsföring och reklam. Hackarna köper annonser pÄ trovÀrdiga hemsidor för att locka dig att klicka pÄ dem. Problemet Àr att nÀr du vÀl gör det sÄ innehÄller lÀnkarna eller filerna malware som tar över din dator. I vissa lÀgen mÄste du inte ens sjÀlv ladda ner nÄgot, det gör malware automatiskt för att kunna skada din dator.
Hur vet du om du Àr utsatt för malware?
Hur ska du dÄ egentligen veta om du ska ta bort spionprogram, eller om du Àr utsatt för en malware-attack? Om det inte handlar om att du blir utpressad pÄ pengar för att hÀva en blockering av din dator kan du mÀrka att du har blivit drabbad pÄ ett par andra sÀtt. NÄgra exempel pÄ att allting inte Àr som det skall Àr:
- Om du försöker komma Ät en viss hemsida men din webblÀsare tar dig till en annan hemsida gÄng pÄ gÄng
- Om du har problem med att din dator slÄr pÄ och stÀnger av sig sjÀlv utan att du hr gjort nÄgonting
- Om du fÄr flera notifikationer och pop-ups utan anledning
Faktum Àr att just pop-ups och att en webblÀsare inte tar en till rÀtt plats Àr tydliga tecken pÄ att du har malware. I sÄdana fall behöver du söka genom din dator och ta bort spionprogram om sÄdana finns.
Skydda dig mot malware-attacker
Det allra bĂ€sta sĂ€ttet för att skydda sig mot malware-attacker Ă€r att hĂ„lla koll pĂ„ din e-post. Ăppna aldrig mail som kommer frĂ„n avsĂ€ndare du inte kĂ€nner till. Om du har rĂ„kat öppna ett sĂ„dant mail, ladda absolut inte ner nĂ„gra filer och klicka inte pĂ„ nĂ„gon lĂ€nk.
Du ska inte heller klicka pÄ pop-ups som kan dyka upp nÀr du Àr pÄ nÀtet. Var Àven noga med att inte gÄ in pÄ tveksamma hemsidor.
Till sist â se till att du har en aktuell sĂ€kerhetskopia av din dator och dina filer. Var ocksĂ„ noga med att uppdatera ditt operativsystem nĂ€r det finns nya uppdateringar. I uppdateringarna finns ofta mĂ„nga nya sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder.
Det som kanske Àr viktigast av allt Àr att du har ett bra antivirusprogram. De hÀr programmen Àr utvecklade för att upptÀcka all möjlig slags malware som kan ha tagit sig in i din enhet och de kommer dessutom meddela dig sÄ snart de upptÀckt nÄgot som inte Àr som det ska vara. Du kan ocksÄ anvÀnda de hÀr programmen för att ta bort spionprogram frÄn din dator.
Rekommenderad lÀsning
WebbsÀkerhet11 aug. 2026Behöver jag en cookie-banner?
Ta reda pÄ nÀr en cookie-banner krÀvs för din hemsida för att följa GDPR och Dataskyddsförordningen.
WebbsÀkerhet13 juli 2026DomÀnstöld 2026: Vad det Àr, varför det ökar och hur du skyddar din domÀn
LÀr dig vad domÀnstöld och domÀnkapning innebÀr och hur du skyddar din domÀn mot externa hot Är 2026.
WebbsÀkerhet3 nov. 2025Vad Àr en EULA och hur skriver du en?
Om du erbjuder ett program, en app eller en digital tjÀnst Àr ett slutanvÀndaravtal (EULA) nödvÀndigt. HÀr Àr allt du behöver veta.