
URL står för Uniform Resource Locator och är adressen till en sida eller fil på nätet. På svenska kallas den också webbadress, och den talar om för webbläsaren exakt vilken sida den ska hämta. Har du ett bageri på mittbageri.se kan sidan med chokladtårtan till exempel ha adressen https://www.mittbageri.se/tartor/chokladtarta?storlek=12#bestall.
Vad är en URL och vad består den av?
En URL består av delar som tillsammans pekar ut en sida, bild eller fil på nätet, så att webbläsaren kan hämta den. Adressen till chokladtårtan har sju delar, i den här ordningen: protokoll, subdomän, domännamn (själva namnet före ändelsen), toppdomän, sökväg, parametrar och ankare. Protokollet, domännamnet och toppdomänen finns med i nästan varje webbadress, även om webbläsaren oftast fyller i protokollet åt dig. Subdomän, sökväg, parametrar och ankare är valfria, som i https://mittbageri.se.
Protokoll
Adressen börjar med protokollet, https://. Det talar om för webbläsaren hur den ska hämta sidan, och på hemsidor är det oftast HTTPS eller HTTP. S:et betyder att anslutningen är krypterad, så att det besökaren skickar via hemsidan inte kan läsas av andra på vägen. Hur krypteringen fungerar går vi igenom i guiden om vad HTTPS betyder.
Subdomän
Efter protokollet kommer subdomänen, här www. En subdomän är ett namn framför domännamnet, och den kan ge en del av hemsidan en egen adress. Bageriet kan till exempel lägga bloggen på blogg.mittbageri.se. I guiden om subdomäner går vi igenom när du har nytta av fler.
Domännamn
Sedan kommer själva namnet, mittbageri. Tillsammans med toppdomänen bildar det domännamnet mittbageri.se, och det är hela domännamnet du registrerar.
Domännamnet är bara en del av URL:en, och under samma domän har varje sida sin egen sökväg. När någon skriver in adressen översätts domännamnet till en IP-adress, serverns adress i siffror, så att webbläsaren hittar rätt server. Hur domän och URL hänger ihop förklarar vi i guiden om vad ett domännamn är.
Toppdomän
Toppdomänen, eller domänändelsen, är ändelsen sist i domännamnet, här .se. Sveriges toppdomän är .se, och .nu och .com är exempel på andra ändelser. Ändelsen väljer du när du registrerar domännamnet, och den står sedan med i adressen till varje sida på hemsidan.
Sökväg
Där domänen slutar tar sökvägen vid, här /tartor/chokladtarta. Den talar om för servern vilken sida eller fil på hemsidan du vill nå. Snedstrecken delar in adressen i mappar, ungefär som mapparna på din dator, så chokladtårtan ligger i mappen för tårtor. Leder adressen till en fil kan sökvägen sluta med filens ändelse, som .html för en sida eller .png för en bild.
Parametrar
Efter ett frågetecken kan parametrar följa, här ?storlek=12. En parameter är ett namn och ett värde med ett likhetstecken emellan, och flera parametrar skiljs åt med &. Servern kan använda parametrarna för att anpassa det den skickar tillbaka, till exempel ett sökresultat eller en sorterad lista.
Ankare
Sist kan adressen ha ett ankare, en del som börjar med #, här #bestall. Ankaret får webbläsaren att hoppa direkt till ett visst ställe på sidan, till exempel beställningsformuläret längre ner. Den delen stannar i webbläsaren och skickas inte till servern.
Hur hittar du URL:en till en sida?
URL:en till sidan du är på står i adressfältet högst upp i webbläsaren. I Safari visar adressfältet inte alltid hela adressen, men klickar du i fältet ser du den fullständiga adressen. Din egen hemsidas adress börjar med protokollet och domänen, till exempel https://www.mittbageri.se, och varje sida får sin sökväg efter den: https://www.mittbageri.se/tartor.
Bakom varje länk finns också en URL. Klickar du på länken kommer du direkt till sidan på den adressen, och då står adressen i adressfältet. Håller du muspekaren över en länk visar till exempel Safari hela adressen längst ner i fönstret innan du klickar, om statusfältet är påslaget. Hur länkar är uppbyggda ser du i guiden om vad en hyperlänk är.
Så skapar du bra URL:er
En bra URL berättar vad sidan handlar om redan innan någon klickar. Google rekommenderar enkla och beskrivande adresser, eftersom de hjälper både Google och besökarna att förstå hemsidan. Det gäller både varje enskild adress och hemsidans URL-struktur, alltså hur sidorna är ordnade i mappar:
- Använd ord i stället för nummer och koder.
/tartor/chokladtartasäger mer än ett långt id-nummer. - Skriv orden på svenska om besökarna söker på svenska, gärna utan å, ä och ö.
- Skilj orden åt med bindestreck (
-) i stället för understreck (_). - Använd så få parametrar som möjligt.
- Håll dig till små bokstäver. Google ser
/Tartoroch/tartorsom olika adresser. - Lägg sidor som hör ihop i samma mapp, till exempel alla tårtor under
mittbageri.se/tartor/och alla bröd undermittbageri.se/brod/. - Håll adressen så kort som innehållet tillåter.
- Sätt inte årtal i en adress som ska leva länge. Kalla hellre sidan om tårttrender
/tarttrenderoch uppdatera den när trenderna ändras.
Ska du bygga en hemsida lönar det sig att bestämma mappar och adresser innan du skapar sidorna, så att du slipper ändra dem senare.
Kan en URL innehålla å, ä och ö?
Ja, en URL kan innehålla å, ä och ö, men i länkar skrivs de om till koder. Andra tecken än engelska bokstäver, siffror och några få skiljetecken ska nämligen procentkodas, och då blir varje tecken en eller flera koder som börjar med %. Google rekommenderar ord på besökarnas språk och, där det passar, ord utan sina speciella tecken. Vårt råd är att skriva a för å och ä och o för ö i adresserna, som /tartor/ i stället för /tårtor/. Annars kan adressen se ut som /t%C3%A5rtor/ när någon kopierar och delar länken, och då blir den svår att läsa och skriva av.
Själva domännamnet kan också innehålla å, ä och ö med vissa toppdomäner, som .se och .nu, och hur det fungerar går vi igenom i guiden om att skaffa en domän med åäö.
Vad händer om du ändrar en URL?
Ändrar du adressen till en sida slutar den gamla adressen att fungera, till exempel om du byter mittbageri.se/tartor/chokladtarta mot mittbageri.se/tartor/choklad. Länkar från andra hemsidor, bokmärken och gamla sökresultat leder då till en 404-sida i stället för till sidan.
Det löser du genom att låta den gamla adressen skicka besökarna vidare till den nya med en 301-omdirigering. En 301 är en permanent omdirigering, så besökaren hamnar på den nya sidan och Google visar den nya adressen i sökresultaten. Hur du lägger in den beror på var hemsidan ligger. Använder du WordPress kan du skapa omdirigeringen med ett tillägg, och på ett webbhotell kan du i stället lägga in den i filen .htaccess på servern. Skriv sedan in den gamla adressen i webbläsaren och kontrollera att du hamnar på den nya sidan. Hur du gör steg för steg visar vi i guiden om 301-omdirigering.
Adresserna på hemsidan innehåller nästan alltid domänen. Vill du att de ska bära företagets namn, som mittbageri.se, är nästa steg att köpa ett domännamn.
Rekommenderad läsning
Domäner9 sep. 2026Tips för att välja rätt domännamn.
Vad är egentligen ett bra domännamn och vad gör du om namnet redan är upptaget? Din kompletta guide till det perfekta domännamnet.
Domäner5 aug. 2026Domäner och sökmotoroptimering: vad du måste veta
Få en bra start för din hemsida med en domän som är optimerad för sökmotorer redan från start. Vi berättar hur du kan tänka kring domännamn och SEO.
Domäner8 okt. 2025De 10 mest populära domänändelserna för 2023 + 10 minnesvärda nykomlingar
En domänändelse är en del av ditt domännamn. Vilka 10 är de mest populära? Läs denna artikel och lär dig mer.
